Mutualism är en politisk och ekonomisk filosofi som har sina rötter i anarkismen. Filosofin grundar sig på idén om att samhället bäst organiserar sig självt genom samarbete och ömsesidig nytta, snarare än konkurrens och hierarki.
Mutualister tror på att arbetarna och producenterna själva bör äga produktionsmedlen och organisera sig i kooperativ. De förespråkar en fri marknadsekonomi där varor och tjänster utbyts utan statlig inblandning eller monopol. Samtidigt betonar de vikten av att skydda de svaga och utsatta i samhället och förespråkar därför sociala skyddsnät.
En viktig idé inom mutualism är principen om ”ömsesidighet” eller ”reciprokitet”. Det innebär att alla transaktioner ska ske på lika villkor, utan att någon part utnyttjar den andra. Detta kan uppnås genom att arbetarna själva äger produktionsmedlen och att de som bidrar till produktionen får ta del av vinsten.
En annan viktig princip inom mutualism är ”användningsvärde”. Det innebär att priset på en vara eller tjänst inte bestäms av dess marknadsvärde, utan av dess nytta för samhället. På så sätt undviks att viktiga varor och tjänster blir för dyra för de som behöver dem.
Mutualism har inspirerat många sociala rörelser och politiska organisationer genom historien. Den amerikanske anarkisten och författaren Josiah Warren anses vara en av de första förespråkarna för mutualism. Han grundade 1827 ett kooperativ i Ohio där arbetarna själva ägde produktionsmedlen och delade på vinsten.
Mutualismen har även influerat den spanska anarkismen, som hade en stor påverkan under spanska inbördeskriget på 1930-talet. Där organiserade arbetare sig i kooperativ och produktionsföreningar och lyckades skapa en fungerande ekonomi under en kort period.
Idag är mutualism fortfarande en aktuell filosofi och har inspirerat många moderna sociala rörelser som förespråkar kooperativ och solidarisk ekonomi.